Hur vinthundarna kom in i mitt liv

Jag fick min första vinthund som var en svensk omplacering för snart 15 år sedan.
En whippet-kille som var alldeles underbar. Han var rädd för det mesta i början och hade aldrig varit utanför sin trädgård. Koppel och promenad var nytt och skrämmande. 
Denna hund fick mig att bli förälskad i rasen whippet som jag inte hade någon som helst erfarenhet eller kunskap om innan han dök upp.
Jag läste på om andra vinthundar men tyckte att whippet var nog den som var mest "jag"

Ett par år efter hans bortgång kikade jag runt bland alla möjliga sidor på internet.
Ville försöka hitta en ny whippet fast en tik denna gången.
Hela familjen var nu redo för en ny hund.
Ringde runt några uppfödare men det fanns inga "lite äldre" hundar som behövde hem.
Vi ville inte ha en valp utan en hund som kommit förbi det värsta valpstadiet åtminstone.

Jag hittade en sida med en svensk förening där man kunde adoptera olika vinthundar och vinthundskorsningar från Irland.
Genast började jag titta genom hundarna på sidan men det tog ett tag innan jag hittade henne. Hunden hela familjen föll för direkt. En liten mager whippet-lurcher som var yngre än ett år som hette Polly.
Polly bokades och det visade sig att det var världen sötaste och mest underbara hund.
Polly och yngsta dottern (som då bara var ca 2,5 år) blev så tajta direkt.

Två år senare var det dags att ordna en kompis till Polly.
En lurcherkille kom hem som jourhund till oss genom Friendsforever men det blev inte riktigt bra denna gången.
Jax var alldeles för aktiv vilket min hälsa inte klarade alls. Han fick ett nytt perfekt hem hos en fantastisk tjej med en massa hundkompisar och andra djur.


Sommaren 2017 åkte jag, min syster och en väninna till Irland med målet att hitta en kompis till Polly.
Efter två dagar på PAWS Animal Rescue när vi hade rastat och kelat med ett tjugotal hundar hittade jag henne.
Lilla blyga Kiara (som då hette Sofia). En lurcher på ca två år.
Kiara kom hem till oss två månader senare och det fungerade bra. Kiara leker lite för busigt bara tycker Polly ;)


Tre månader efter att Kiara landat hos oss blev vi akut jourhem åt en greyhound-tik som hette Jasmine.
Denna underbara hund stal allas våra hjärtan direkt fast min dåvarande make sa Nej! TVÅ hundar räcker!
Tre veckor senare var hon vår tredje hund och fick namnet Chloe istället.
Chloe var fyra år och hade tävlat på Irland under två år men sprang för dåligt så hon lämnades in för avlivning. 
Som tur var såg Coolronan Dog Rescue henne och hennes halvsyster där och tog båda med sig. Halvsystern som heter Cloe (!) finns också i Sverige och jag har lite kontakt med ägaren via en av mina Facebook-grupper.

Så på denna vägen har vinthundarna kommit in i mitt och min familjs liv.

Vår första Whippet Aiko
Vår första Whippet Aiko

Polly 
Vänster: Första dagen hos oss
Höger: Idag

Kiara
Överst: När jag träffade henne på Irland
Underst: Idag  

Chloe på Irland innan hon kom till oss som jourhund lite akut och som sen fick stanna i vår familj.
Hon hade verkligen INTE en greyhoundpäls. Den var så tjock!

❤️ En vanlig syn hos vinthundsägare ❤️